Inga baksidor var min föresats när jag började med trädgården. Absolut inga baksidor.

Eftersom trädgården är så liten är min fasta föresats att varenda kvadratcentimeter ska vara framsida. Ingenstans ska någonting skuffas undan. Skräp ska genast brännas eller komposteras, men efter mitt första kompostnederlag har jag inte kommit igång med någon ny kompost. Den första komposten blev bara en enda stor mögelsvamp bakom trädgårdsskjulet.

Bakom, på baksidan av.

Med vad rätt inrättar jag ögonblickligen hierarkier? Vad är det som säger att sidan med en dörr är framsida och den utan dörr är baksida?
En långsida av trädgårdsskjulet vetter mot en obebyggd bit mark. Där ligger upprivet ogräs, apelsinskal, två döda mimosaträd, ett par trasiga gummistövlar, några kartonger, en trasig plasthink och veden till nästa vinter. Skräp skräp skräp.
Det är ingen som lider av det eftersom markbiten på andra sidan staketet är obebyggd och och avgränsad av häckar och träd. Att jag gjort baksida där är det ingen som lider av. Utom jag.
Detta oskick att säga att ingen lider av det när jag lider. Det är som att säga att det är ingen hemma när man själv är där. Eller det är ju ingen som ser när sängen lämnas obäddad, disken framme och man låter sig själv förslummas.
Detta förintande av sig själv, det livsfarliga förnekandet av att man själv är där.
Jag lider av den baksida jag skapat alltså måste den bort. Jag utsätter mig själv för lidande, för brist på respekt. Det är bara att skapa om baksidan till framsida, det är bara att börja om.
Att börja om är människans uppgift på jorden, att börja om är att vara människa, att vara ingen kan bara kosta på sig den som är död.

Inga baksidor.
-
Hur mycket jag än önskar att det är jag som skrivit det här, så är det Bodil Malmsten, i boken “Priset på vatten i Finistère”. Tack Bodil.

Hi,

I will probably not post many photos the next two months. I will be working big time to make some money before I hopefully begin to study again in January. Keep your fingers crossed for me and take a peek here every once in a while just in case. I promise you that I will find inspiration in a few days… weeks… I will not be able to keep my camera or my hands away for too long.

If you live in Sweden, enjoy autumn, it’s beautiful.

Josefin

juliusengstrom asked: NIX. Jag har ingen aning.
Eran tavla är föresten nästan färdig. Jag ska säga till någon dag då färgen har torkat och jag är nöjd så får vi bestäma när vi ska ses. :)
DET ÄR SÅ SVÅRT ATT INTE MÅLA ÖVER.

Då talar jag om för dig nu att du är förskräckligt, oerhört, enormt jättebra!

Åh! Jag har inte berättat för mamma än. Hon kommer bli gladast! (Men den följer med mig när jag flyttar hemifrån!). Förresten! Du vet nog inte om mina nya planer… Jag och Nils letar lägenhet. Jag ska söka till Konsthistoria A som börjar i Januari. :)

Kämpa mot måla-över-kraften!